fan åt mig.
Jag hatar det här. ena stunden gör du mig till världens lyckligaste flicka genom att bara titta på mig. andra dagen hatar jag allt o alla bara för att du inte bara har tittat på mig. jag borde absolut inte känna det här, det borde vara förbjudet. jag driver inte, jag verkligen hatar det här. det är pinsamt att jag har fallit för dig, jag skäms över mig själv.
Hur fan kan jag vara så jävla dum o gå på det gång på gång? borde inte en sån som jag faktiskt förstå att det är onödigt att gå runt o hoppas, gå runt o tänka på dig, mig, oss. VA? borde jag inte det? Jo, men jag började inse det försent. nu har jag redan hamnat här, där ingen borde vilja vara. Eller? borde man det? vill man vara kär? fan, jag hatar ordet kär. även fast vi alla vet att det är det ordet som stämmer, så hatar jag det lika mycket, det skär mig i bitar och de faller av, en o en, långsamt. men snart står jag där, helt trasig, helt tom och den biten av mig som faktiskt är kvar, den är fylld med ånger. över vad? jo, att jag aldrig tog steget. fan åt mig.
Hur fan kan jag vara så jävla dum o gå på det gång på gång? borde inte en sån som jag faktiskt förstå att det är onödigt att gå runt o hoppas, gå runt o tänka på dig, mig, oss. VA? borde jag inte det? Jo, men jag började inse det försent. nu har jag redan hamnat här, där ingen borde vilja vara. Eller? borde man det? vill man vara kär? fan, jag hatar ordet kär. även fast vi alla vet att det är det ordet som stämmer, så hatar jag det lika mycket, det skär mig i bitar och de faller av, en o en, långsamt. men snart står jag där, helt trasig, helt tom och den biten av mig som faktiskt är kvar, den är fylld med ånger. över vad? jo, att jag aldrig tog steget. fan åt mig.
